torsdag, augusti 21, 2014

Nästan en vecka senare...

Det känns som om hösten är här och jag vill mest av allt bara sitta inne, uppkrupen i soffhörnet och titta på tv, läsa, lyssna på musik och dricka latte. Helst av allt samtidigt. Men man kan inte alltid få som man vill, så jag sitter här och jobbar och dricker vatten och funderar på morgondagens kräftskiva och min mans födelsedag...

I fredags när jag kom hem var det ganska varmt och skönt och vi satte oss i uterummet med lite parma och brie och vin och cigarr och var sin bok. Och där satt vi och hade det mysigt tills det var dags för mig att gå in och göra ostfondue. Jag gjorde den på gruyère, raclette och parmesan. Och vätskan bestod av vitt vin och en skvätt Jack Daniels. Hur gott som helst faktiskt! Och vi åt och åt och åt och såg Dead Poets Society till Dixie krånglade och vi fick avbryta mitt i och gå och lägga oss.

Natten till lördag vaknade jag och hade ont i huvudet och gick upp och tog en tablett och bad min man ta en våt handduk och jag somnade om till slut och vaknade och hade fortfarande ont i huvudet och ont i magen och kände mig allmänt hängig och ville mest bara krypa upp i soffan. Men jag tog mig i kragen och drack en treo och plockade undan lite och min man förberedde lunchen och klockan ett kom Becka med familj och lunchade med oss. Min man hade gjort en sallad som innehöll bulgur, fetaost, vattenmelon, ärtor, bladpersilja och mynta. Och till hade vi stekt lamm och lammkorv. Mycket gott! Och till efterrätt hade vi äpplepaj och glass. Och vi åt och pratade och jyckarna uppförde sig och vid fem åkte lunchgästerna hem och min man och jag satte oss med jyckarna i trädgården och pustade ut. Framåt kvällen svängde vi ihop biff, klyftisar och aioli och såg klart Dead Poets Society och ett avsnitt True Blood.

I söndags skulle vi ha storstädning, men ingen av oss kände oss speciellt inspirerade och så vi segade mest runt. Min man recyclade och jag gick runt och tänkte påbörja en massa projekt, men avbröt mig hela tiden när jag kom på något nytt. Dixie och jag gick en långrunda i regnet och min man fixade till gamla kaffemaskinen så att vi ska kunna göra "finkaffe" igen. Steve Earle spelade på Malmöfestivalen och vi skulle gå, men det slutade aldrig att regna så vi stannade inne. Steve; jag älskar dig, men inte till vilket pris som helst... Till middag hade vi pizza med påsbea och Good Morning Vietnam.

I måndags sprang vi och fastade och jobbade och efter jobbet och middagen åkte vi till Elgiganten och tittade på röda datorer och kaffekvarnar och svängda tv-apparater och sen drack vi te och tittade på Trädgårdsmåndag.

I tisdags åkte min man till Stockholm redan halv fem på morgonen och jag vaknade och kunde inte somna om och spelade och lyssnade på musik en timme tills jag slumrade till. Och slumrade ända till klockan blev sju och skyndade mig upp och ut med jyckarna och gjorde mig i ordning och tog bussen klockan åtta. Och på jobbet var det möte efter möte och jag fick inte tillräckligt gjort, så tänkte jobba en stund hemifrån, men Dixie var besvärligare än besvärligast och ylade mest hela tiden, så jag jagade runt efter henne halva kvällen. Eftersom min man inte var hemma tänkte jag ha jyckarna i sängen och när jag sa att det var dags att gå och lägga sig studsade både Daisy och Dixie upp och ställde sig vid vardagsrumsdörren, trots att de sovit i köket de senaste månaderna. Så Dixie och Dolly gick upp och la sig i sängen, medan Daisy försvann. Jag hittade henne i deras gamla rum, som just nu är förvaringsrum för diverse lådor, uppkrupen i soffan där hon knappt fick plats. Men hon följde med mig in i sovrummet till slut och där låg vi alla fyra och trängdes hela natten.

Igår lyckades jag också ta bussen klockan åtta och när jag kom fram till jobbet hann jag ungefär starta upp datorn, svara på lite mail och slänga i mig frukosten innan det var dags för oss att åka och handla inför kräftskivan. Vi åkte till Mobilia och köpte kräftor och pajingredienser och öl och vin och snaps och dekorationer och bilen var helt fullproppad när vi var klara. Och när vi lämnat allt på kontoret fortsatte Katta och jag till Emporia där vi tillsammans med Ingrid köpte födelsedagspresenter till Becka och passade också på att äta sushilunch och jag köpte mig en ny eyeliner för eyeliner är ju väldigt snyggt när man får till det. Och när vi var tillbaka på kontoret var det dags för mig att packa ihop och fortsätta att jobba hemma. Och jag glömde såklart alla mina pajingredienser. Och Dixie bråkade med mig hela eftermiddagen och halva kvällen, men jag lyckades ändå jobba till halv sju och laga mat och titta på tv. Utan att bli helt tokig. Bara nästan...

Jyckarna gjorde mig sällskap ännu en natt och Daisy försökte ännu en gång gå och lägga sig i sitt gamla rum. Dixie försökte ligga så nära mig hon kunde, gärna ovanpå mig. Inte okej, tyckte jag. Men vi sov gott hela natten och jag drömde att jag delade lägenhet med Katta och var granne med Becka och att vår VD sov över...

I morse började jag jobba redan kvart över sju, men fick ta en paus och gå ut med Dixie som trampade i bajs. Sen gick jag ut med Dolly och Daisy som inte gjorde något väsen av sig alls. Och insåg att det bästa vore om jag cyklade bort till Coop och handlade ingredienserna till pajen så fort som möjligt, så jag gjorde det. Och mitt Coopkort slutade att fungera. Och som vanligt när jag cyklar och handlar tror jag att jag kan köpa hur mycket som helst, så när jag skulle köra därifrån var jag helt fullastad och när jag kom hem såg jag att jag inte behövt köpa hälften...

Och nu jobbar jag och ska försöka få massor gjort och i kväll kommer min man hem och jag ska måla naglar och packa inför morgondagen. Och göra en paj.

Inga kommentarer: